Läget i Dalarna
Skapad av: Samhällsanalys, Region Dalarna
Senast uppdaterad:
2023-10-25
Det ekonomiska läget i Sverige och Dalarna kan på senare år
beskrivas som besvärligt. Först drabbades samhället av den pandemi som
orsakades av Covid-19. Krisen ledde till omfattande mänskliga förluster
och fick även stora effekter på den svenska ekonomin, främst under
första halvan av 2020. Lyckligtvis återhämtade sig den svenska ekonomin
relativt snabbt och pandemin följdes av ett par goda år ekonomiskt. I
början av 2022 invaderade dock Ryssland Ukraina, vilket, vid sidan om
stort mänskligt lidande i Ukraina, gett stora effekter på världens och
Sveriges ekonomi. Med utgångspunkt i den här typen av kriser, är syftet
med denna rapport att göra regelbundna uppdateringar av läget i Dalarna.
Fokus ligger i första hand på att synliggöra det ekonomiska läget i
Dalarna, vad gäller exempelvis arbetsmarknad och bostadsbyggande men
även faktorer som påverkar Dalarnas ekonomi diskuteras. Initialt kommer
vi därför att diskutera läget i Sverige i stort. Vissa variabler som är
centrala för att beskriva det ekonomiska läget mäts bara på nationell
nivå, alternativt mäts med relativt lång fördröjning på regional
nivå.
Det allmänna läget i en ekonomi kan beskrivas på flera sätt. I detta första avsnitt har vi valt att fokusera på tre variabler: BNP, konjunkturbarometern och inflation.
Genom att titta på förändring i BNP kan man få en uppfattning om hur aktiviteten i den svenska ekonomin förändras över tid. Eftersom Sveriges ekonomi, precis som de flesta andra länders, växer i normala fall, ökar BNP under en majoritet av kvartalen. Vid större kriser i samhället kan dock BNP minska avsevärt, vilket också syns i figuren nedan. Under andra kvartalet 2020 minskade aktiviteten i den svenska ekonomin med nästan 8 procent jämfört med samma kvartal året innan, vilket kan tillskrivas Corona-pandemin. Återhämtningen gick dock snabbt och redan i kvartalet efter så ökade BNP med nästan lika mycket som minskningen i kvartal två. Därefter följde ett par år när läget i Sveriges ekonomi kan beskrivas som gott, innan aktiviteten i ekonomin återigen minskade i kvartal ett, år 2022. Därefter har läget varit relativt skakigt och i kvartal två 2023 var förändringen i BNP -0,8 procent.
Ett annat sätt att mäta läget i ekonomin är genom de olika
enkätundersökningar som Konjunkturinstitutet regelbundet genomför, med
frågor till företag och hushåll om deras uppfattning om nuläge och
förväntningar på den ekonomiska utvecklingen. Svaren vägs samman i en
indikator som kallas Konjunkturbarometern. Till skillnad från BNP
fokuserar konjunkturbarometern inte enbart på nuläget, utan hushållen
och företagen får även svara på frågor som rör framtidsutsikterna.
Barometerindikatorn väger samman konfidensindikatorer från svaren i de
olika enkäterna och ger varje månad en bild av konjunkturläget i
Sveriges ekonomi.
I september 2023 var barometerindikatorn 85,8, vilket indikerar att ekonomin i Sverige var mycket svagare än normalt. Detta kan delvis förklaras av Rysslands invasion av Ukraina och de effekter denna haft på bland annat tillgången på råvaror. Historiskt varierar barometerindikatorn med konjunkturen och större kriser i samhället, såsom finanskrisen 2008/2009 och Coronapandemin 2020/2021, syns tydligt i diagrammet.
Hur läget i ekonomin uppfattas varierar beroende på om det är företagen eller hushållen som tillfrågas. Hushållen hade en pessimistisk syn på ekonomin i september 2023, med en barometerindikator på 69,1. Bland branschgrupperna i diagrammet nedan hade tillverkningsindustrin den mest positiva synen på ekonomin i september 2023, medan företag inom detaljhandel uppfattar den ekonomiska utvecklingen som mer negativ. Tjänstesektorn drabbades värst under pandemin (mars/april 2020), medan tillverkningsindustrin uppfattade ekonomin som starkare än normalt från slutet av 2020 fram till mitten av 2022.
Ytterligare en faktor som är viktig för ett lands ekonomi är
förändringen i den allmänna prisnivån, så kallad inflation. Normalt
förknippas hög inflation med problem, eftersom varor och tjänster blir
dyrare. Om inte lönerna ökar i samma takt blir människor fattigare i
reala termer, vilket har blivit påtagligt i Sverige det senaste året.
Även låg, eller negativ, inflation kan vara skadligt för ekonomin.
Exempelvis missgynnas låntagare av en sjunkande prisnivå, då deras lån
ökar i värde realt. Sveriges Riksbank strävar därför efter att hålla
inflationen relativt konstant över tid, runt ett uttalat inflationsmål.
Sedan Riksbankens inflationsmål infördes 1993 har inflationen, mätt som årsförändring i KPIF, legat klart under inflationsmålet på 2 procent under långa perioder. Från sin bottennivå i april 2020 har inflationen dock ökat avsevärt och var som högst i december, 2022, då den i Sverige uppgick till 10,2 procent. Därefter har inflationstakten sjunkit och var i september, 2023, 4 procent. Den höga inflationstakten på senare år har ett antal olika förklaringar, däribland begränsningar i utbudet av varor när världen öppnade upp efter Corona-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Läs mer på Wikipedia1.
2010-talet kännetecknades av en bostadsmarknad där det mesta pekade uppåt. Låg inflation och låga räntor, i kombination med fördelaktiga skatteregler, medförde att såväl byggandet av bostäder, som bostadspriserna ökade kraftigt. Även bostadslånen har ökat under en lång period och uppgick 2022 till ca 170 procent av hushållens disponibla inkomst, vilket är ungefär dubbelt så stor andel som under mitten av 90-talet. Samtidigt har hushållens finansiella tillgångar ökat, vilket medfört att skulderna i relation till de finansiella tillgångarna minskat något under samma tidsperiod2.
Antalet godkända bygglov för småhus varierar mellan kvartalen, men en tydlig trend är att de har börjat minska på senare tid. Sedan toppen i kvartal två, 2022, då 116 bygglov godkändes, har antalet godkända bygglov minskat och i kvartal två, 2023, godkändes 16 bygglov. För flerbostadshus är trenden relativt likvärdig, men variationen är större från kvartal till kvartal. Under kvartal två, 2023, godkändes bygglov för blott 22 bostadslägenheter i Dalarna.
Precis som byggloven, varierar byggandet av småhus mellan kvartalen, men en tydlig trend är att byggandet har börjat minska på senare tid. Sedan toppen i kvartal två, 2022, då 108 småhus påbörjades, har antalet minskat och i kvartal två, 2023, påbörjades 47 småhus. För flerbostadshus är trenden relativt likvärdig, men variationen är större från kvartal till kvartal. Under kvartal två, 2023, påbörjades byggande av 83 lägenheter i Dalarna.
Priserna på småhus ökade stadigt under en lång period, såväl i Dalarna som i Sverige. Efter toppen i mars, 2022, har dock det genomsnittliga priset på småhus i Dalarna minskat med ungefär 22 procent. Minskningen kan delvis förklaras av Rysslands invasion av Ukraina, vilken bland annat medfört en kraftigt ökad inflation med efterföljande räntehöjningar, något som påverkar efterfrågan på bostäder.
Det genomsnittliga priset på ett småhus varierar mellan Sveriges län och var i september, 2023, högst i Stockholm, där ett småhus i genomsnitt kostade 6,8 miljoner kronor. I Dalarna är priset klart lägre, ett småhus kostade i genomsnitt 2,1 miljoner kronor i länet.
Läget för företagen i länet hänger naturligtvis samman med läget i ekonomin i stort. En första indikator på sämre tider är att företag tvingas varsla personal p.g.a. arbetsbrist. Detta behöver inte leda till att de anställda blir uppsagda, men kan ändå vara en indikation på att sämre tider stundar. Ett potentiellt nästa steg är att företag begärs i konkurs, vilket vi också undersöker i detta avsnitt.
Antalet varsel i Dalarna på månadsbasis varierar mycket över tid. Ofta varslas inga anställda alls, men ibland berörs 100-tals personer under en enskild månad. På senare år lades flest varsel i april 2020, då 949 personer berördes. Detta hängde samman med pandemin kopplad till Covid-19, som startade i början av 2020. Som jämförelse varslades 302 personer i september 2023. Hittills i år har 806 personer varslats om uppsägning i Dalarna, vilket är fler än de 143 personer som varslades om uppsägning under motsvarande period föregående år. Den bransch där flest drabbades av varsel i september 2023 var “Utbildning”, där 151 personer varslades om uppsägning.
Precis som var fallet med varsel, tenderar antalet personer som berörs av konkurser att variera relativt mycket från månad till månad. Detta medför att det är svårt att se någon trend på månadsbasis kopplad till exempelvis Rysslands invasion av Ukraina. I september 2023 berördes 23 personer av konkurser i Dalarna, att jämföra med 6 motsvarande månad 2022. Värt att notera är även att 299 personer har berörts av konkurser i Dalarna hittills i år, vilket är klart fler än de 108 som berördes under motsvarande period föregående år.
Den bransch som drabbades värst av konkurser i september 2023 var “Byggindustri”, där 12 personer berördes av konkurser. De flesta av dessa var knutna till ett större företag inom assistans, med säte i Ludvika kommun, som gick i konkurs.
En tredje indikator på läget för företagen i länet är hur många nya företag som startas. Historiskt startades väldigt många företag i samband med Coronoa-pandemin 2020-2021. I kvartal två 2021 startades exempelvis 506 företag, vilket är det största antalet sedan åtminstone 2011. Exakt vad detta beror på kan vara svårt att säga, men en potentiell förklaring är att individer som blev uppsagda under pandemin valde att starta egna företag. Någon större trend sedan Rysslands invasion av Ukraina märktes inte initialt för antalet nystartade företag. Under 2022 startades till och med något fler företag än genomsnittet sedan 2011. I början av 2023 märks dock en viss avmattning. I kvartal två 2023 startades 396 företag, vilket är något lägre än genomsnittet det senaste dryga decenniet.
Som mått på läget i Dalarna, är arbetslösheten sannolikt en mer trögrörlig indikator än exempelvis antalet varsel. Detta eftersom de dröjer minst ett par månader från lagda varsel till eventuella uppsägningar. De är även viktigt att notera att arbetslösheten varierar mellan olika grupper i samhället, exempelvis baserat på personers kön, utbildningsbakgrund eller huruvida de är födda i Sverige. För en fördjupad diskussion runt detta, se exempelvis rapporten “Kvinnor och män i Dalarna”3.
Statistik över arbetslöshet och sysselsättning kan tas fram på olika sätt. Det gör att siffror som rör samma referensperiod kan skilja sig åt, beroende på vilken statistikkälla som använts. I den här rapporten används BAS - befolkningens arbetsmarknadsstatus - som redovisar registerbaserad statistik över utbudet av arbetskraft i Sverige.
I juli 2023 hade Dalarna 3,9 procents arbetslöshet, att jämföra med 4,6 procent i Sverige som helhet. Noterbart är även att Dalarna har klart lägre arbetslöshet än näraliggande Gävleborg, där arbetslösheten var 6,1 procent under samma tidsperiod. Lägst arbetslös i Sverige hade Västerbotten, med 2,5 procent.
Arbetslösheten, såväl i Dalarna som Sverige, varierar över tid. I samband med pandemin orsakad av Covid-19, ökade arbetslösheten och var som högst i Dalarna i februari 2021, då den uppgick till 6,5 procent. Därefter har arbetslösheten minskat och var i juli 2023 3,9 procent i Dalarna. I Sverige har arbetslösheten länge varit högre än i Dalarna, men skillnaden har minskat på senare år. En orsak till detta kan vara att Sverige överlag har en större andel som arbetar inom tjänstesektorn, branscher som drabbades extra hårt under Coronapandemin men har återhämtat sig därefter.
Arbetslösheten bland Dalarnas kommuner är låg på många håll, där en majoritet av länets kommuner hade mellan 2 och 4 procents arbetslöshet i juli 2023. Lägst är arbetslösheten i Gagnef, med 1,7 procent. I södra delarna av länet är bilden en annan, där flera kommuner har runt 6 procents arbetslöshet. Högst är arbetslösheten i Avesta, där den uppgår till 6,2 procent. En tänkbar orsak till detta mönster är att de kommuner med högst arbetslöshet också är de kommuner som har högst andel utrikes födda. Den sistnämnda gruppen tenderar att hamna i arbetslöshet i högre utsträckning än inrikes födda.
Hushållens ekonomiska situation kan mätas på flera olika sätt. Arbetslösheten, som diskuterades i föregående avsnitt, är en indikator. Hushåll där fler arbetar har helt enkelt en bättre ekonomi än hushåll där färre gör det. En annan indikator är den disponibla inkomsten, dvs. hur mycket varje hushåll har i plånboken (inkomst efter skatt och transfereringar). Tyvärr mäts den disponibla inkomsten med en betydande eftersläpning, varför vi i denna rapport istället valt att fokusera på hur många hushåll som har svårt att försörja sig, mätt i antalet hushåll som är i behov av ekonomiskt bistånd.
I Dalarna hade runt 4000 hushåll ett sådant behov under åren mellan 2018 och 2021, men därefter har behovet minskat stadigt. I Augusti 2023 var bara 3020 hushåll i behov av ekonomiskt bistånd. Anmärkningsvärt är även att behovet av bistånd har fortsatt att minska trots att prisnivån i samhället har ökat avsevärt på senare år (se avsnittet om inflation). Detta beror sannolikt på att arbetslösheten, trots den tuffa ekonomiska situationen i samhället, är fortsatt låg. Värt att notera är även att antalet hushåll i Dalarna har ökat på senare år, från drygt 136 000 år 2018 till drygt 139 000 år 2022.
https://en.wikipedia.org/wiki/2021%E2%80%932023_inflation_surge↩︎
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansrakenskaper/finansrakenskaper-kvartal-och-ar/pong/tabell-och-diagram/arstabeller/hushallens-laneskulder-i-procent-av-justerad-disponibel-inkomst-och-av-hushallens-finansiella-tillgangar/↩︎